Life goes on
Det här är numera uppochnedpåvända världen...
Det var längesen jag var här och tyckte till, det händer både för mycket och för lite just nu.
Oftast tror man att man vet ungefär vad som väntar runt hörnet, men ibland kan man verkligen aldrig ana...
Inom loppet av två veckor fick jag vara med om en tuff bortgång, som gjorde ont ända in i benmärgen, bara knappt en vecka efter det fick jag vara med om en nyfödds första veckor med små tår och små svarta fjun på hjässan och allt vad detta innebär.
Sen tror man ibland att man är starkare än vad man i själva verket är, sminkar på sig ett leende och tar på sig solglasögon och beger sig ut i världen för att återigen falla.
Jag vet knappt om jag är på väg längre men jag hoppas det, och innerst inne känner jag mig faktiskt ganska stark, för vad som än händer här i livet så vet jag vilka jag alltid kommer ha vid min sida.
Sen blir det till att packa väskorna till södre regioner ganska snart då min kära mor nu flyttar till Österlen för att pröva lyckan. Även om jag känner mig redo för att bli ännu lite mer vuxen, så känns det lite som att jag kastar mig nu ut på ännu djupare vatten...
Men som vanligt så går livet vidare och än så länge har jag inte funnit någon pausknapp att trycka på så det är bara att hänga med. Men om någon hittar den så snälla tipsa mig, det finns många gånger jag har behövt stanna upp och andas men inte hunnit med...
Kommentarer
Trackback
