Die alone
Jag firar mitt etthundrade inlägg på denna bloggen med en smula nostalgi.... Små minnen som varar längst. 
Sitter och lyssnar på lite halvdeppig musik och väntar på att jag ska få motivation att ta mig ut i snön på en promenad. Imorgon ska jag på en föreläsning om drömmar, mål och möjligheter. Ser fram emot den faktiskt, känns som att det är precis vad jag behöver just nu.
Kommentarer
Postat av: Jonna in Bali
Gud vad fin den sista pa dig var :). Du ser sa himla sot och lycklig ut dar :). I miss you. <3
Trackback
